pastell.

1 juli

i trädgården utanför ytterdörren,

beståendes av gamla trälådor och krukor, finns bronsfänkål och persilja, pärontomat och mynta, vinröda ogräsklöver och myror som klättrar på salviablad.

på lotten växer somligt snabbt,

annat långsamt. potatis, bondböna, jordärtskocka och sockerärt har ledningen, övriga grödor är ännu i miniatyrstadiet. små, små mangoldblad, morotsblast, rödbeta. salladsblad som ständigt blir uppätet av sniglar. blomfrön som sås för sent, tiden som skyndar iväg. en redskapslåda som blir stulen, men hittad igen. regnet som fuktar marken,  värmen som saknas

färgen rosa+ätbart.

1.stensöta 2.blåsippa 3.tusensköna 4.kajplök 5.gräslök 6.pestskråp

färgen rosa på blommor är ingen favorit hos mig.

kanske för att den till mycket är så starkt sammanknippad med flickighet/gullighet. men visst kan den vara vacker i rätt sammanhang, speciellt när den inte helt dominerar utan vägs upp med mycket grönhet runtomkring. en rosa favoritblomma hos mig är pestskråp, som blommar på våren och sedan ersätts med stora, runda, gröna blad. den är mycket vacker att titta på nära, ser nästan onaturlig ut, som en skulptur i miniatyr, beströdd med pärlsockerlika formationer.

blåsippan blir jag glad över i vilka färger den än bär, nyss var jag på gotland där blåsippan breder ut sig i blålilarosa mattor överallt. mer vårblomma än så, finns inte i mitt tycke.

och nu har det blivit dags att skörda!

i naturen finns kajplök (på ex. gotland) av den kan man göra en mycket god soppa.

ca 3 dl hackad kajplök, 7 dl vatten+ 1 buljongtärning, 2 dl grädde (jag hade philadelpiaost i istället), peppar, salt och lite muskotnöt.

stek löken lite i smör eller olja, tillsätt sedan vatten och buljong, låt koka cirka 20 min. rör sedan i grädde eller philadelphiaost.

vild gräslök kan förstärka smaken till diverse mat, stensötans rot kan fungera som ett lakritssubstitut (först bitter smak, sedan söt och lakritsaktig).

kirskålen har också börjat dyka upp, den är som godast nu när den är ung och ljusgrön. tusenskönan går också att äta, både späda blad och blommor, som kan blandas i sallader.

observera att pestskråp och blåsippa inte bör ätas.

inomhus/i odlad form finns än så länge inte så mycket. vitlöksstänglar som växer och klipps av, ger en hygglig vitlökssmak till mat utan att man behöver skala vitlöksklyftor. och ett gäng ärtskott är på väg upp med, gott att sedan ha på mackan.

sättlök & snöhimlar.

anisisop, sättlök, malabarspenat, gullrisskott, chili.

då väderleksrapporten talade om snö och minusgrader, grävde jag så mycket som möjligt på lotten innan helgen. bort med gräsmattan!

inköp av jord och gödsel och bortgrävning av gullrisbeståndet. då gullrisets kompanjoner fortsätter växa utanför staketet kommer de säkerligen tillbaka senare.

köp av sättlök; en blandning av rödlök, gul lök och silverlök, samt sedan tidigare schalottenlök. hoppas att inte alla börjar gro innan det är dags att gräva ner dem i jorden.

inomhus, lite omplanteringar, lite nysådder. malabarspenaten som breder ut sina hjärtblad som flygplansvingar, anisisopen som växer på, chilin som behöver en egen kruka, jordmandelgräsen som svajar lite ostadigt. vitlöksblasten som bara fortsätter växa, hur mycket man än tar av den, tacksamt och enkelt.

blåsippor.

blåsippa- hepatica nobilis

det är intressant hur man varje år kan bli lika glad, när de där första vårblommorna visar sig.

vinterns förmåga att liksom radera allt minne av växtlighet, den långa väntan och sedan plötsligt,

är man mitt i den.

våren.

planering.

var nere vid lotten i förmiddags, klippte ner gullris (som har hundratals frön, som lätt kan bli nya plantor), mätte in gångar och kände på jorden. ännu lite för hård för att kunna gräva bort gräs. årets första fjäril, en nässelfjäril, flera nässelfjärilar fladdrade runt. solen som värmde.

och igår morse, snön som yrde.

gamla redskap.

morfars redskap, små penséer, regnigt salviablad, rabarber på väg.

då jag har minimalt med plats och pengar, är det bra att låna saker. morfars gamla trädgårdsredskap funkar lika bra 2012 som 1970. ofta håller gamla saker mycket längre än nyproducerade, samt är betydligt snyggare. nya redskap däremot kan vara bättre ur ergonomisk synvinkel.

nu är det bara komposthållare, slang, vattenkanna, en större hink, sättpotatis och några fler sättlökar som ska införskaffas!

sådduppdatering.

jordmandel och röd malabarspenat.

sakta, börjar det dyka upp lite mer i krukorna.

malabarspenaten växer på, liksom små jordmandelstrån. anisisopen är omplanterad och citronmållans alla frön gror villigt, men växer långsamt. citrongräset som jag har i ett vattenglas har börjat få rötter och kan snart planteras i en kruka.

vattenpeppar och prydnadsbanan finns det dock inget spår av. prydnadsbanan kan i och för sig ta flera månader på sig att gro, men föregående år dök den inte upp heller, kan vara för gamla frön. vattenpepparn ska jag pröva att så senare igen, ifall inget händer.

har sått lite nytt som jag väntar på, samt

mottagit spännande fröbrev från emma & inger, tack för det! :)

och nu är kontraktet påskrivet, till lott nr 66!

längtar tills jorden blir grävbar.

köpesallad & gamla grödor.

jag köper sällan sallad från affären, speciellt sällan sallad som säljs i plastkrukor. mest för att det är dyrt, man får inte så mycket sallad för priset, men också för att det känns som ett slöseri med både salladsliv och plastmaterial.

hade i alla fall en sådan sallad hemma, redo att kastas. istället för att kasta den planterades den i en större kruka och efter några dagar sköt nya gröna blad ut.

så, kanske behöver det inte vara helt oekonomiskt att köpa kruksallad ibland.

(men ser fram emot att kunna odla egna salladsväxter.)

och dagens boktips:

lena nygårds- vi odlade till husbehov

lena nygårds var projektledare för fröuppropet, ett upprop som POM (programmet för odlad mångfald) startade 2002 och avslutades 2004. syftet med projektet var att samla in gamla grönsaks- och blomsterfröer, som odlats sedan långt tillbaka i sverige, innan de försvinner i glömska. fröerna som insamlades provodlades och unika fröer hamnar i nordiska genbankens samling.

boken är en redovisning av de fröer som kom in, samt berättelser runt omkring dessa grödor. vart kommer fröerna ifrån, hur har grödan används samt andra personliga odlingshistorier från de personerna som har bidragit med fröer.

frost, ödetomter.

1.vägen till.. 2.ödetomten, med gamla fruktträd. 3.en jordkällare med mintgrön dörr.

4.hallonsnår och träbänkar.

mornar med frost eller dimma ute, får jag som julaftonpirr i magen. vill bara ut, så fort jag kan!

uppleva det, innan det snart försvinner iväg med dagen.

denna morgon var det frost, skyndade iväg när det ljusnat, genom villasamhället, skogen, över fälten och förbi hästhagarna. mot ödetomten.

ödetomter är något som har fascinerat mig länge. vart jag än bor är det alltid lika roligt att ramla på resterna av det som en gång varit en trädgård.

kanske ser man en husgrund, en grindstolpe, några gamla fruktträd, en förvildad häck.

tittar man närmare finns det ofta vintergröna som täcker delar av marken, hjärtbergenia och syrener i ett snår. och mycket annat, om inte gräset har kvävt alltihop.

det är intressant att fundera över trädgårdens historia, vem har en gång bott här och vad hände sedan?

några ödetomter som jag besökte i uppsala hade ett rätt dramatiskt öde, fick jag höra. på den platsen hade det tidigare varit ett sommarstugeområde, ända till en 15-20 år sedan då en pyroman började härja i området. hus efter hus brändes ner, till slut fanns det bara en boende kvar, som gav upp av rädsla och flyttade därifrån.

inget hus finns kvar idag, men tomterna lever vidare. med fruktträd och hallon, silverbuskar som skjuter skott överallt, tåliga perenner och långa häckar med lilablommande syrén.

hur denna tomt ser ut, under frost och snö, vet jag inte än.

det återstår att se när våren dyker upp..

bokskörd.

senaste månadens bokskörd.

läser mycket trädgårdslitteratur just nu, här är några intressanta böcker:

lena israelsson- handbok för köksträdgården

en drygt 500-sidors tegelsten som rymmer det mesta inom köksträdgårdsodling som är värt att veta. berättar om jordförbättring, kompostering, gröngödsling, växtföljd/planering, historia m.m samt har en uppslagsdel om diverse olika odlingsbara växter.

åke truedsson- odla dina egna grönsaker

en betydligt ”lättare” bok än israelssons, men också denna bok presenterar många vanliga och ovanliga grödor som man kan odla. informativ text varvat med snygga foton, liksom i boken ovan. blir nyfiken på många av de knölväxter som han nämner som koregi, knölkrasse och oka. någon som har odlat dessa? koregi har jag smakat för några år sedan, de är rätt små vita knölar, spiralt snäckformade med rätt mild oansenlig smak, en aning krispiga som vattenkastanj.

åsa wilke- villaträdgårdens historia

trädgårdens historia i sverige, från 1850 till idag. beskriver detaljerat om de olika slags stilar som har förekommit, samt vilket växtmaterial som användes. dåtida foton blandat med trädgårdsritningar och mer nutida färgbilder gör att man lätt får en förståelse över de olika trädgårdsstilarna.

westerlund/grip höök- gotländska trädgårdar

med en sommarstuga på gotland och med alla mina uppväxtsomrar spenderade där,

klappar mitt hjärta lite extra för den ön. i väntan på att åka dit är det trevligt att bläddra i en bok som tar med en på en resa runt i olika trädgårdar på gotland. olika trädgårdar som beskrivs med foto och text i boken är bland annat botaniska trädgården i visby, muramaris, körsbärsgården, lena nygårds trädgård m.fl.

elisabeth hoppe- örter

en bok som dels är en årskalender över vilka örter (vilda som odlade) som kan användas per månad, med recept och lite planteringsråd, dels är en mindre flora som beskriver de olika örterna som går att nyttja.

ulla hasselmark- fröbok

en fin och personlig bok som berättar om fröuppdragning av sommarblommor, grönsaker, perenner och krukväxter. vad som kan vara bra att tänka på, vilka tillbehör som behövs samt hur man samlar in frön efter det att växtsäsongen är över.

kerstin ljungqvist- nyttans växter

en gammal favoritbok som berättar om växter som människan har nyttjat/nyttjar på olika sätt. den har en uppslagsdel som beskriver 1250 växter, odlade som vildväxande. I bakre delen av boken finns sammanfattande listor över växters användningsområde, exempelvis vilka växter som kan användas som sallad, te, mot huvudvärk, ohyra m.m.

westerlind/bosta/netz/vikberg/rasmuson- grönt; välja hantera tillaga

detta är en tjock kokbok som beskriver alla ”grönsaker” jag någonsin har hört talas om samt inte hört talas om! växterna delas in i olika grupper såsom rotfrukter & potatis, lök, kålväxter, svamp, paprikasorter, gurksorter, baljväxter, alger, salladsväxter, örter-groddar-krasse, kronärtskocka & andra knoppar samt vildväxande. de olika grupperna beskrivs med tydliga färgfoton, lite om hur växterna odlas, vad de kan användas till, hur de ska förvaras samt recept hur de tillagas.

från den här boken lärde jag mig till exempel att man kan koka eller steka små ormbunksskott (när de ännu är ihoprullade) av strutbräken och majbräken.

några andra läsvärda böcker, för att få en förståelse för det där med jord och kompost är:

philippe plöninge- den goda jorden

gunnar eriksson- kompost för hushåll, trädgård och latrin

smått.

rangliga, små vinterportlak.

min provsådd, vinterportlak, är den första som har vågat sig fram.

reslig och snabbväxande (kom upp efter cirka 4 dar) och nu omplanterad.

fyra små anisisop börjar också hitta sin väg,

upp genom jorden.

judekörs/japansk lykta.

judekörs vid odlingslottområdet.

när snön börjar smälta och stora sjöar av smältvatten bildas på gatan, går jag ner till odlingslotterna för att se hur mycket snö som har försvunnit där.

inte så mycket.

på den lott som kan bli min ser jag en del björnbär längs staketet, ogräs(huruvida det är ogräs eller ej kan diskuteras) i form av gullris, och rätt mycket gräsmatta. hm.

gräsklipp är i och för sig bra att använda som täckning/gödsling, men jag vill helst inte enbart odla gräsmatta.

hoppas snön smälter snabbt, så jag kan se mer vad som finns där!

spenat & stevia.

fröpåsar från runåbergs fröer.

spenat är en av de bästa grönsakerna jag vet,

funkar både att äta rå i sallader samt kokt. den innehåller en massa vitaminer och har en mild smak som passar till det mesta. dock bör man inte äta spenat precis varenda dag, då den också innehåller nitrat och oxalsyra, som kan vara skadligt för kroppen i större mängd.

i år försöker jag mig på att odla tre olika slags spenat, en vanlig lågväxande spenat samt två klättrande sorter; röd malabarspenat och rankspenat. malabarspenat gillar värme och kan bli upp mot 3 m om den trivs, rankspenat är en perenn växt som i sinom tid kan bli 4 m (men som växer långsamt det första året).

stevia, måste jag pröva, även om jag har hört att den kan vara knepig att ha att göra med. det är en intressant växt vars blad kan användas som sockerersättning, en halv tesked torkade steviablad motsvarar 2 dl vitt socker. den blev nyligen godkänd av EU som sötningsmedel.

fröpost.

blötlagda jordmandel- och vattenpepparfrön.

ett skramlande paket fanns i brevlådan idag,

innehållande de flesta av fröerna som jag har beställt.

flertalet fröer ska sås lite senare, runt mars/april, men några kan man börja med nu, enligt fröpåsen. till exempel anisisop, citronmålla, vattenpeppar & jordmandlar. anisisop är en perenn växt med aromatiskt bladverk och blålila blommor, citronmålla (som också kallas epazote) kan användas som krydda och te, vattenpeppar är en krydda som kan odlas i kruka året runt och jordmandel är ett halvgräs som bildar ätliga små knölar.

jag har försökt begränsa mig med att inte odla allt för många växter som behöver förgro inomhus- detta för att jag har värsta tänkbara odlingsläget, dvs., ett norrfönster.

då jag inte heller känner mig förmögen nog för att skaffa extrabelysning, så får det gå som det går.

det blir ett experiment i sig!

och vill inget ta sig inomhus,

så får jag hoppas på frilandsväxterna:)

såplaner II/grönsaker.

grönsaksplanerande.

äntligen, är fröbeställningen inskickad!

det blev en hel del (det är inte för inte som jag jobbar som säsongare i en botanisk trädgård-

jag gillar mångfald). sedan får man se hur mycket som behagar växa/

klarar sig undan sniglar och annat otyg.

så, till det som egentligen kommer vara beståndsdelen, grönsaker!

där har jag valt sådant som jag själv tycker om att äta (ex. potatis, lök, morötter, & spenat) och sådant som för mig är nytt och därför intressant att provodla. det mesta är sådant som inte behöver förgros, utan kan sås på friland (med vissa undantag).

i provodlings-kategorin (vilket egentligen innefattar det mesta i grönsaksväg) finns en hel del alternativ till sallad/spenat: trädgårdsportlak & vinterportlak, strandkämpar, vårgyllen & shungiku. flera av dessa sägs också vara möjliga att odla inomhus året runt. en annan växt som jag hoppas vill gro är bärmålla. en märklig mållaväxt som har bär som liknar smultron och blad som smakar spenat.

av de tjugotal grönsaksväxter som jag har valt är det bara rosenböna, sockerärt och röd perilla som jag har odlat tidigare. röd perilla eller bladmynta eller shiso, som den också kallas, räknas kanske mer till kryddor, men kan användas i sallader. den har en mild kryddig smak och en dekorativ rödlila färg.

såplaner I/blommor.

1: anisisop ´astello indigo´, 2: rosenböna, 3: sommarrudbeckia ´moreno´
4: slöjsilja, 5: kranskrage, 6: blå snokört
7: dvärgkrasse ´alaska salmon´, 8: kamomill, 9: ringblomma ´neon´
10: solros ´firecracker´, 11: blåmåra, 12: ringblomma ´pacific beauty´
(bilder lånade från impecta, runåbergs fröer, odla.nu)

när jag först började planera vilka växter som jag ska odla på lotten, vart det inte alls

blommor

jag tänkte på, utan i första hand grönsaker av olika slag. potatis, morötter, salladsväxter, sockerärtor & bondbönor m.m.

sedan tittar man på frösidor, börjar leka med färger, kan inte motstå. tänker på sommarblommor i en vas, humlor och fjärilar och dofter.

som kamomill till exempel. minns ännu doften av det stora kamomillfältet vid wij trädgårdar, tung och söt innan man kom fram till skolbyggnaden.

flera av växterna ovan är ätliga; kamomill, kranskrage och anisisop kan användas som te,

ringblomma, dvärgkrasse och solros kan blandas i sallader, rosenbönans bönbaljor är ätliga efter kokning. övriga blommor är främst till prydnad och som insektsfrämjare.