bokskörd.

senaste månadens bokskörd.

läser mycket trädgårdslitteratur just nu, här är några intressanta böcker:

lena israelsson- handbok för köksträdgården

en drygt 500-sidors tegelsten som rymmer det mesta inom köksträdgårdsodling som är värt att veta. berättar om jordförbättring, kompostering, gröngödsling, växtföljd/planering, historia m.m samt har en uppslagsdel om diverse olika odlingsbara växter.

åke truedsson- odla dina egna grönsaker

en betydligt ”lättare” bok än israelssons, men också denna bok presenterar många vanliga och ovanliga grödor som man kan odla. informativ text varvat med snygga foton, liksom i boken ovan. blir nyfiken på många av de knölväxter som han nämner som koregi, knölkrasse och oka. någon som har odlat dessa? koregi har jag smakat för några år sedan, de är rätt små vita knölar, spiralt snäckformade med rätt mild oansenlig smak, en aning krispiga som vattenkastanj.

åsa wilke- villaträdgårdens historia

trädgårdens historia i sverige, från 1850 till idag. beskriver detaljerat om de olika slags stilar som har förekommit, samt vilket växtmaterial som användes. dåtida foton blandat med trädgårdsritningar och mer nutida färgbilder gör att man lätt får en förståelse över de olika trädgårdsstilarna.

westerlund/grip höök- gotländska trädgårdar

med en sommarstuga på gotland och med alla mina uppväxtsomrar spenderade där,

klappar mitt hjärta lite extra för den ön. i väntan på att åka dit är det trevligt att bläddra i en bok som tar med en på en resa runt i olika trädgårdar på gotland. olika trädgårdar som beskrivs med foto och text i boken är bland annat botaniska trädgården i visby, muramaris, körsbärsgården, lena nygårds trädgård m.fl.

elisabeth hoppe- örter

en bok som dels är en årskalender över vilka örter (vilda som odlade) som kan användas per månad, med recept och lite planteringsråd, dels är en mindre flora som beskriver de olika örterna som går att nyttja.

ulla hasselmark- fröbok

en fin och personlig bok som berättar om fröuppdragning av sommarblommor, grönsaker, perenner och krukväxter. vad som kan vara bra att tänka på, vilka tillbehör som behövs samt hur man samlar in frön efter det att växtsäsongen är över.

kerstin ljungqvist- nyttans växter

en gammal favoritbok som berättar om växter som människan har nyttjat/nyttjar på olika sätt. den har en uppslagsdel som beskriver 1250 växter, odlade som vildväxande. I bakre delen av boken finns sammanfattande listor över växters användningsområde, exempelvis vilka växter som kan användas som sallad, te, mot huvudvärk, ohyra m.m.

westerlind/bosta/netz/vikberg/rasmuson- grönt; välja hantera tillaga

detta är en tjock kokbok som beskriver alla ”grönsaker” jag någonsin har hört talas om samt inte hört talas om! växterna delas in i olika grupper såsom rotfrukter & potatis, lök, kålväxter, svamp, paprikasorter, gurksorter, baljväxter, alger, salladsväxter, örter-groddar-krasse, kronärtskocka & andra knoppar samt vildväxande. de olika grupperna beskrivs med tydliga färgfoton, lite om hur växterna odlas, vad de kan användas till, hur de ska förvaras samt recept hur de tillagas.

från den här boken lärde jag mig till exempel att man kan koka eller steka små ormbunksskott (när de ännu är ihoprullade) av strutbräken och majbräken.

några andra läsvärda böcker, för att få en förståelse för det där med jord och kompost är:

philippe plöninge- den goda jorden

gunnar eriksson- kompost för hushåll, trädgård och latrin

smått.

rangliga, små vinterportlak.

min provsådd, vinterportlak, är den första som har vågat sig fram.

reslig och snabbväxande (kom upp efter cirka 4 dar) och nu omplanterad.

fyra små anisisop börjar också hitta sin väg,

upp genom jorden.

judekörs/japansk lykta.

judekörs vid odlingslottområdet.

när snön börjar smälta och stora sjöar av smältvatten bildas på gatan, går jag ner till odlingslotterna för att se hur mycket snö som har försvunnit där.

inte så mycket.

på den lott som kan bli min ser jag en del björnbär längs staketet, ogräs(huruvida det är ogräs eller ej kan diskuteras) i form av gullris, och rätt mycket gräsmatta. hm.

gräsklipp är i och för sig bra att använda som täckning/gödsling, men jag vill helst inte enbart odla gräsmatta.

hoppas snön smälter snabbt, så jag kan se mer vad som finns där!

spenat & stevia.

fröpåsar från runåbergs fröer.

spenat är en av de bästa grönsakerna jag vet,

funkar både att äta rå i sallader samt kokt. den innehåller en massa vitaminer och har en mild smak som passar till det mesta. dock bör man inte äta spenat precis varenda dag, då den också innehåller nitrat och oxalsyra, som kan vara skadligt för kroppen i större mängd.

i år försöker jag mig på att odla tre olika slags spenat, en vanlig lågväxande spenat samt två klättrande sorter; röd malabarspenat och rankspenat. malabarspenat gillar värme och kan bli upp mot 3 m om den trivs, rankspenat är en perenn växt som i sinom tid kan bli 4 m (men som växer långsamt det första året).

stevia, måste jag pröva, även om jag har hört att den kan vara knepig att ha att göra med. det är en intressant växt vars blad kan användas som sockerersättning, en halv tesked torkade steviablad motsvarar 2 dl vitt socker. den blev nyligen godkänd av EU som sötningsmedel.

fröpost.

blötlagda jordmandel- och vattenpepparfrön.

ett skramlande paket fanns i brevlådan idag,

innehållande de flesta av fröerna som jag har beställt.

flertalet fröer ska sås lite senare, runt mars/april, men några kan man börja med nu, enligt fröpåsen. till exempel anisisop, citronmålla, vattenpeppar & jordmandlar. anisisop är en perenn växt med aromatiskt bladverk och blålila blommor, citronmålla (som också kallas epazote) kan användas som krydda och te, vattenpeppar är en krydda som kan odlas i kruka året runt och jordmandel är ett halvgräs som bildar ätliga små knölar.

jag har försökt begränsa mig med att inte odla allt för många växter som behöver förgro inomhus- detta för att jag har värsta tänkbara odlingsläget, dvs., ett norrfönster.

då jag inte heller känner mig förmögen nog för att skaffa extrabelysning, så får det gå som det går.

det blir ett experiment i sig!

och vill inget ta sig inomhus,

så får jag hoppas på frilandsväxterna:)

såplaner II/grönsaker.

grönsaksplanerande.

äntligen, är fröbeställningen inskickad!

det blev en hel del (det är inte för inte som jag jobbar som säsongare i en botanisk trädgård-

jag gillar mångfald). sedan får man se hur mycket som behagar växa/

klarar sig undan sniglar och annat otyg.

så, till det som egentligen kommer vara beståndsdelen, grönsaker!

där har jag valt sådant som jag själv tycker om att äta (ex. potatis, lök, morötter, & spenat) och sådant som för mig är nytt och därför intressant att provodla. det mesta är sådant som inte behöver förgros, utan kan sås på friland (med vissa undantag).

i provodlings-kategorin (vilket egentligen innefattar det mesta i grönsaksväg) finns en hel del alternativ till sallad/spenat: trädgårdsportlak & vinterportlak, strandkämpar, vårgyllen & shungiku. flera av dessa sägs också vara möjliga att odla inomhus året runt. en annan växt som jag hoppas vill gro är bärmålla. en märklig mållaväxt som har bär som liknar smultron och blad som smakar spenat.

av de tjugotal grönsaksväxter som jag har valt är det bara rosenböna, sockerärt och röd perilla som jag har odlat tidigare. röd perilla eller bladmynta eller shiso, som den också kallas, räknas kanske mer till kryddor, men kan användas i sallader. den har en mild kryddig smak och en dekorativ rödlila färg.

såplaner I/blommor.

1: anisisop ´astello indigo´, 2: rosenböna, 3: sommarrudbeckia ´moreno´
4: slöjsilja, 5: kranskrage, 6: blå snokört
7: dvärgkrasse ´alaska salmon´, 8: kamomill, 9: ringblomma ´neon´
10: solros ´firecracker´, 11: blåmåra, 12: ringblomma ´pacific beauty´
(bilder lånade från impecta, runåbergs fröer, odla.nu)

när jag först började planera vilka växter som jag ska odla på lotten, vart det inte alls

blommor

jag tänkte på, utan i första hand grönsaker av olika slag. potatis, morötter, salladsväxter, sockerärtor & bondbönor m.m.

sedan tittar man på frösidor, börjar leka med färger, kan inte motstå. tänker på sommarblommor i en vas, humlor och fjärilar och dofter.

som kamomill till exempel. minns ännu doften av det stora kamomillfältet vid wij trädgårdar, tung och söt innan man kom fram till skolbyggnaden.

flera av växterna ovan är ätliga; kamomill, kranskrage och anisisop kan användas som te,

ringblomma, dvärgkrasse och solros kan blandas i sallader, rosenbönans bönbaljor är ätliga efter kokning. övriga blommor är främst till prydnad och som insektsfrämjare.

grotest.

1: groddar av rosenböna, luktärt, 2: rödbetagrodd, 3: groddask

om man har gamla fröpåsar liggande kan det vara bra att göra ett grotest,

detta för att se hur stor chans det är att fröna man har kommer att gro.

tag en lunchlåda med tättslutande lock, alternativt en plastpåse. spreja med vatten på en pappersnäsduk/hushållspapper så att det blir fuktigt (fördelen med att ta en pappersnäsduk är att den är vikt, när man vecklar ut den får man färdiga rutor). lägg sedan ut olika frösorter, en frösort per ruta, gärna runt 20 frön eller fler, då kan man sedan lättare räkna ut grobarheten i procent. sätt på locket eller knyt ihop plastpåsen och var noga med att skriva vilka frön som är placerade vart. vänta någon, några veckor.

vissa frön gror snabbt, på bara några dar, andra kan ta längre tid på sig. några gror kanske inte alls då fröna är för gamla eller för att de behöver kyla/annan stratifiering för att kunna gro.

räkna sedan ut, genom att se hur många frön som har grott, om det är värt att använda de gamla fröna eller om fröpåsen bör kasseras.

har till exempel 12 av 20 frön grott är det 60% chans att fröna gror (12/20=0.6=60%).

frön bör inte sås om grobarheten är lägre än 50%.